- Kom igen gubbar! Tio varv till och sen blir det krök!
Lagkapten Juan-Jose Altamirano manar entusiatiskt på sina lagkamrater, medan han och resten av spelarna i Viajeros del Tiempo CF febrilt löper varv efter varv runt Estadio Inventor Relojs träningsanläggning, under nytillkomne tränaren Asaharas skarpa och dömande blickar, och i skuggan av stadions enorma nybyggda klocktorn. Ett klocktorn som tillkom i och med lag och arenanamnsbytet, och byggdes över en natt som en del av en av alla VdT CFs lagsammansvärjningsövningar, då alla spelarna i sann kamratanda bar sten efter sten natten lång. Motivationen var på topp hela vägen fram till tuppen gal, då tränare Asahara iklädd en antik egyptisk faraokrona, lät sin lika antika egyptiska piska dansa fritt över sina undersåtars ryggar. En annan av alla de lagsammansvärjningsövningar som den japanske tränaren infört sedan sitt intåg, är den obligatoriska torsdagssamlingen, där spelarna samlas hemma hos Nauzet Carrascosa för belgiskt mikrobryggeriöl, take-out sushi och Varan TV-maraton. Ja, för alla förutom unge Jon Kreston det vill säga, som istället för belgiska exklusiviteter och svenska komiska extremiteter får nöja sig med att sitta i köket i all sin ensamhet, drickandes sockerdricka och beskådandes Björnes Magasin på sin iphoneskärm. Även för Kreston en obligatorisk torsdagskväll.
Men denna dag var det varken en kväll för stenbärande eller hembärande av en sockerhög och efter flera timmars konstant Björnetittande psykiskt skärrad Jon Kreston, utan en alldeles vanlig och hederlig träning. Med ligapremiären om blott en dag, är förberedelserna på topp, och även humöret för en gångs skull. Med den meriterande triumfen i första rundan av cupen senast, där VdTCF i sann Asaharaanda täppte till för kung och fosterland bakåt, och dessutom till slut på övertid fick en billigt dömd straff, som man förvaltade med bravur. Huruvida morgondagens rättskipare Justin Thyme kommer att vara lika lättmutad är något som tränare Asahara inte vill uttala sig om ännu:
- I cupmatchen var det enkelt. Då domaren tydligtvis var en person från orten, så hotade vi helt enkelt med att "glömma" kvar vår anfallare Dov Inglis efter matchen, ett hot som bevisligen herr domare tog på stort allvar. För trots allt, vem vill ha Dov Inglis? Vi har försökt rea ut honom. Vi har försökt ge bort pengar bara för att slippa beskåda mannens ansikte igen. Och alla i laget avskyr valpen. I och med att vi har hemmamatch denna gång, kan vi ju naturligtvis inte använda oss av samma hot igen, då det är svårt att glömma kvar en spelare på sin egen hemmaplan, särskilt då de flesta i laget tar cykeln eller kollektivtrafiken hem. Vi skulle kunna punktera hjulen på Inglis cykel, men det skulle ju bara vara till besvär för våra eminenta vaktmästare, som då tvingas vara med kioskmongot ännu en stund. Men i alla fall så får jag väl ringa några samtal, så får vi se hur det blir med herr Thymes insats imorgon.
Undertecknad söker fortfarande efter en reaktion från både Justin Thyme och Dov Inglis angående dessa uttalanden från mästartränaren, utan någon större lycka. Dock fick vi tag i Dov Inglis kära Cocker Spaniel Miguel, även han avskydd av hela organisationen:
- Voff. Sa han.
|