|
 |
| Emanuel-Den misslyckande tränaren PT. II |
Jag såg en film, en framtidsvision
Den okände tränaren Emanuel hade gått upp till division 4 med sitt My Love, laget han hade i hjärtat, då han valde att lämna för att pröva på vingarna i division 2 istället. Där blev det fiasko och han fick sparken efter en miserabel säsong. Emanuel valde då att pröva lyckan hos Kent Edizione som var klara för spel i sexan efter en usel säsong. Det var snack om att en ny framgångssaga skulle skrivas och att "lyckan för fotbollen var tillbaka".
- Lyckan för fotbollen var verkligen total. Jag har aldrig uppskattat denna fantastiska sport så mycket som då, när jag fick allt stöd av klubbden som verkligen visade att de trodde på mig och min vision. Det ledde till att jag förändrades som människa och tränare. Jag är evigt tacksam.
Det smittade av sig på hela spelartruppen då Kent Edizione gick igenom serien som ett ånglok och vann väldigt övertygande med bara en förlust under hela säsongen. Klubbledningen var lyriska över tränarvalet och Emanuel kände att han äntligen hade hamnat rätt. Spelet stämde och man spelade en attraktik anfallsfotboll som man kallade det, laget öste in mål framåt samtidigt som man höll tätt bakåt vilket är få lag som klarar av.
Frågorna var dock många efter säsongens slut, hur skulle laget klara sig en division bättre? Skulle Emanuel kunna överlista de skickliga managerna divison 5 har att erbjuda, och framförallt, var spelartruppen tillräckligt stark för det? Man höll sig anonyma på transfermarknaden, enbart en spelare Leonard Engman, anslöt till klubben samtidigt som man släppte en överflödig junior. Kent Edizione dömdes ut tidigt av experter och övriga coacher i serien som menade att laget hade ingenting där att göra, att föregående säsong var ett lyckoår, en engångsföreetelse pratades det om.
Kent visade dock att man inte var några slagpåsar och man vann de fem första matcherna i serien övertygande. Den lovande starten var viktig för klubben då man började bygga upp en vinnarkultur och man trodde på sig själva när ingen annan gjorde det. Man spelade jämt i cupen mot ett division 3 lag och i serien vann man match på match. Det dröjde fram till omgång 7 innan första poängtappet kom då man spelade 0-0 mot Panos Strykpojkarna, och omgången därefter förlorade man klart med 2-1 mot Skank-Upstroke FC och alla började då prata om verkligheten hade kommit ikapp laget och om man skulle börja tappa. Kent visste dock vilken styrka man hade och körde över motståndet sista 5 matcherna, man snittade 3,2 mål framåt per match och samtidigt som man hade en stark defensiv så vann man även division 5 övertygande och slutade hela 8 poäng före tvåan.
Framgångssagan har bara börjat, och till nästa säsong spelar klubben i fyran. Emanuel har lovat att stanna kvar på resan denna gång, och med ett leende försvinner han in i klubbhuset för ett riktigt guldfirande med lättöl och strömming.
En kommentar var att slutet blir så vackert
|
|
|
|
|
 |