|
|
|
|
|
| Loggar ut efter elva år och tre månader |
3 november 2003 fick jag tips om att en nytt managerspel börjat ta form i Kalmar med omnejd. Efter att ha tröttnat på det då populära Hattrick tog jag steget över och fastnade direkt. Enkelheten och snabbheten var fantastisk och det kändes på en gång att det var en community som tillsammans ville bygga upp spelet. Jag blev fast i mer än 11 år.
Då jag startade hade Xpert Eleven ungefär 5000 medlemmar och funktionerna var ganska få jämfört med idag. Mycket har förändrats under åren, det mesta till det bättre (även om jag i ärlighetens namn varit skeptisk till en del saker i början). Det är inte därför jag slutar utan för att jag märker att det inte längre är roligt att spela om man inte satsar helhjärtat.
Tidigare lade jag mellan 30 och 60 minuter per dag på spelet, hade strategier för utveckling av lagen, träning och så vidare. Jag gjorde långa listor över samtliga spelarköp för att knäcka agenternas procentuella feluppskattningar och experimenterade med extrema taktiker med olika lag. Jag skrev pressmeddelanden som i stort sett alltid letade sig in i Xpert Daily (fattas bara annat då jag är journalist till civilt yrke…). Jag lade timmar på att få loggorna så snygga som möjligt och ritade egna tröjor till alla mina lag.
Det gav resultat. Även om jag aldrig lyckats ta mig in i Hall of Fame är jag nöjd över att ha fått spela i Champions League en gång och många stora framgångar i flera av de största och högst rankade kompisligorna.
Men idag så är mitt Xpert Eleven-spelande slentrianmässigt. Jag loggar in, ställer min taktik efter en standardmall, sätter alla med nedåtgående trend på träning efter matcherna och köper spelare då det verkligen krisar — helt utan strategi.
Det ger också reslutat — i form av att inget händer. Jag harvar runt i ungefär samma serier med alla mina lag. Jag bedömer att det krävs minst två år av strategiskt arbete för att få ett lag som kan utmana om några titlar igen och det är jag inte beredd att lägga — inte som egenföretagare och tvåbarnsfar…
Så nu lägger jag taktikblocket på hyllan och säger upp mig från Xpert Eleven. Jag gör det inte helt utan sorg, men också med en viss lättnad.
Jag tänker att en del av er som varit med längre eller lika länge (gissar att ni borde vara kring 500-1000 som är kvar från 2003) kanske minns mig från den tiden jag var en duktig manager (det står att jag varit rankad 977 som högst men det stämmer inte, jag låg topp 100 i två månader och var nere på 60-något som bäst). Så jag tänkte sammanfatta min ”karriär” lite kort.
Mest stolt över:
Att jag hållit fast vid ett och samma xpertligelag sedan december 2003. I vått och torrt har jag haft Grappo som mitt lag.
Minst stolt över:
Att jag skaffade två konton nästan direkt då jag började 2003. Då Iwe och det dåvarande gänget aviserade en genomlysning av den typen av fusk (som var vanlig i början) anmälde jag mig själv, men togs till nåder av Iwe och fick till och med välja och vraka mellan mina lag bland de två användarkontona och sätta ihop till ett. Detta var naturligtvis helt mot reglerna men Iwe upplevde att jag var en seriös manager som inte medvetet försökt fuska mellan kontona. FC Grappo tillhörde egentligen det andra användarkontot BrändaBocken inledningsvis men skrevs över till mitt originalkonto pw22ae vid den omflyttningen. Idag skäms jag för ”fusket” men är tacksam för Iwe:s hantering av det hela.
Mest utmärkande spelare:
Peter Helleday hette en spelare i FC Grappo som spelade sin 100:e tävlingsmatch som 20-åring. Kanske är det inte rekord för hela Xpert Eleven men jag gissar att ganska få spelare i xpertligorna når så många matcher på så få år. Det innebär ju 20 matcher per säsong och detta var innan byten fanns att tillgå. Men han kom som 16-årig 5:a och var ordinarie direkt. Vi gick till kvartsfinal eller längre i cupen nästan varje år och spelade CL dessutom, så på det viset fick han upp speltiden.
Mest meriterande spelsekvens:
Med mitt andra konto som slogs ihop med pw22ae hade jag ett lag som hette Gandalf United. Jag hoppade in i lägsta divisionen (5) i en kompisliga som var rätt stor redan och hade hållit igång några säsonger. Med en fem-pluppare till målvakt lyckades jag med konststycket att spela 21 raka matcher utan att släppa in mål. Fråga mig inte hur det gick till…
Klättringen från Division 7 till att vinna titeln i en av Xpert Elevens högst rankade ligor (då), League of the World, utan att stanna kvar i en enda division känner jag också fog för att skryta om…
Roligaste medspelare:
Lionpaw för alla underbara diskussioner i forumen. Vi håller sällan med varandra och det gör det hela så mycket roligare.
Största aha-upplevelse:
De två månader jag vikarierade som ligaboss för en xpertliga (League of Champs). Då insåg jag hur mycket arbete ligabossarna lägger ner. All cred till er!
Circus för sköna träningsmatcher och härligt gnabb i pressen med glimten i ögat.
Tackar och bockar och bugar.
/Pelle
|
|
2015-02-10 13:52
|
4971 Views |
|
Reporter:
Fille11
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|